Syftet med min undersökning har varit att ta reda pÄ med vad estetiska uttrycksformer bidrar till vid lÀrande i matematik. Det var frÀmst elevperspektivet jag var intresserad av. Min undersökning gjordes i Ärskurs 6 med 25 elever pÄ en skola som ligger pÄ landsbygden i SkÄne. Jag gjorde tvÄ olika undervisningsförsök som Àven utvÀrderades för att fÄ underlag till kvalitativa observationer och kvalitativa intervjuer. I undervisningsförsöken fick eleverna möjlighet att pröva bild med matematik och Àven musik med matematik med ett inslag av rörelse/drama.

Fo?ljande underso?kning handlar om hur la?rare och blivande la?rare ser pa? a?mnet musik och estetiska la?rprocesser i fo?rha?llande till den nya la?roplanen Lgr11. Fokus fo?r underso?kningen ligger pa? de som undervisar eller ska undervisa i ka?rna?mnen det vill sa?ga svenska, engelska eller matematik i grundskolan a?rskurs 3?6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: la?rare, la?rarstudenter och la?rarutbildare.

Fo?ljande underso?kning handlar om hur la?rare och blivande la?rare ser pa? a?mnet musik och estetiska la?rprocesser i fo?rha?llande till den nya la?roplanen Lgr11. Fokus fo?r underso?kningen ligger pa? de som undervisar eller ska undervisa i ka?rna?mnen det vill sa?ga svenska, engelska eller matematik i grundskolan a?rskurs 3?6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: la?rare, la?rarstudenter och la?rarutbildare.

Syftet med denna rapport var att undersöka hur matematik och musik integreras i förskolan. Hur synliggör pedagogerna matematiken som finns i musikstunder? Vilka begrepp förekommer? Observeras nÄgon skillnad i bemötandet gentemot flickor respektive pojkar. Fyra förskolor och fyra förskollÀrare deltog i intervjuer och observationer. Dessa förskolor valdes ut med ett mÄlinriktat urval dÄ vi ville undersöka förskolor som arbetar integrerat med matematik och estetiska uttrycksformer. I de observerade musikstunderna förekommer mycket matematik. MÄnga ej förvÀntade begrepp sÄ som talordning, olika strategier för rÀkning som pekrÀkning, motsatsord och jÀmförelseord förekom under observationerna.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger i grundskolans tidigare Är, anvÀnder bild som verktyg för lÀrande i Àmnet matematik. För att se hur pedagoger utnyttjar sig av det estetiska Àmnet bild i matematikundervisningen anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer samt observationer. Den första skolan vi besökte var Reggio Emilia inspirerad och den andra var en kommunal skola. Resultaten visade att första skolan, som vi valt att kalla ?Björnen? inte anvÀnder sig av bild som verktyg i matematik i den omfattning som vi förvÀntade oss.

AbstraktDet hÀr arbetet grundar sig pÄ en fallstudie utförd pÄ en Reggio Emilia inspirerad förskola. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med matematik genom estetiska lÀrprocesser inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Som bas för studien har vi anvÀnt lÀroplan för förskolan, Lpfö98 (skolverket, 2010) och teorier som berör matematik, estetiska lÀrprocesser samt didaktik. De metoder vi har anvÀnt i syfte att besvara vÄra problemformuleringar Àr kvalitativa intervjuer och observationer. Intervjuerna har genomförts med fyra pedagoger varav en Àven har ett utökat ansvar som ateljerista. Denna roll har en betydelsefull inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi.

Det övergripande syftet med denna undersökning var att studera dans som verktyg för lÀrande. Studien fokuserar pÄ dansens betydelse för lÀrandet i matematik samt lÀrares och elevers uppfattningar om dansmatte. I studien har vi genomfört kvalitativa intervjuer med elever, dans- och matematiklÀrare som arbetar med dansmatte samt lÀst relevant litteratur som rör matematik och lÀrande, estetiska lÀrprocesser och dans som verktyg för lÀrandet. NÄgra av intervjuerna utfördes pÄ en skola som arbetar med dansmatte och nÄgra via telefon och e-mail. Det centrala som framkom i studien var att alla, utom en medverkande elev, Àr eniga om att dansmatte Àr ett bra medel för lÀrande i matematik och eleverna pÄstod att de lÀr sig lÀttare genom att anvÀnda kroppen.

Bakgrund: S?mn ?r n?dv?ndigt f?r ?verlevnaden och ?r en avg?rande faktor f?r att uppn? god h?lsa. Patienter som v?rdas p? sjukhus har en ?kad risk att drabbas av s?mnsv?righeter samtidigt som behovet av s?mn ?r st?rre eftersom det ?r energikr?vande f?r kroppen att vara sjuk. Natts?mnen under den postoperativa ?terh?mtningen ?r viktig f?r att patienten ska ?terf? kontrollen ?ver sina grundl?ggande funktioner och sjuksk?terskan har d?rmed en viktig roll i fr?mjandet av patientens natts?mn. Syfte: Syftet var att unders?ka patienters upplevelse av natts?mn efter kirurgiskt ingrepp p? en kirurgavdelning. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv design.

Syftet med vÄr undersökning Àr att visa ett matematiklÀromedels kvaliteter utifrÄn ett estetiskt lÀrandeperspektiv. Vi vill genom analys av lÀromedlet Prima Matematik 1 A synliggöra huruvida det ger utrymme för estetiken och pÄ vilket sÀtt detta görs. Vi anvÀnder oss av kvalitativ innehÄllsanalys, vilket i detta sammanhang betyder att vi letade efter estetiska egenskaper i lÀromedlets uppgifter. Resultatet visar att det inte ges nÄgot utrymme för estetiska lÀroprocesser eller radikal estetik i lÀroboken men att den anvÀnder sig av en del estetiska uttryck. Om man dÀremot, vilket lÀromedlet föresprÄkar, anvÀnder sig av lÀrarhandledningen som en guide genom arbetet i lÀroboken ges ett större utrymme för estetiken vilket i sin tur bidrar till en varierad undervisning.

Denna studie syftar till att undersöka 10 lÀrares och pedagogers förestÀllningar om betydelsen av estetiska uttrycksformer för lÀrande och begreppsuppfattningen i matematik hos elever och barn. De forskningsfrÄgor som prÀglar studien Àr vad som lÀrarna anser vara utmÀrkande för estetiska uttrycksformer, hur de ser pÄ sambandet mellan estetiska uttrycksformer och lÀrande och utvecklingen av begreppsförstÄelse inom matematiken. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar har lÀrarna intervjuats. Resultatet visar pÄ att de intervjuade lÀrarna och förskolepedagogernas medvetenhet och uppfattningar inom omrÄdet skiljer sig Ät markant. DÄ svenska skolan ska implicera ?en skola för alla? blir denna studie vÀrd att begrunda, om inte vÀsentlig för lÀrandets förutsÀttningar.Nyckelord: aktiviteter,.

Syftet med vÄr kvalitativa undersökning Àr att kartlÀgga estetiska uttrycksformer i undervisningssammanhang. Vi formulerade följande problemstÀllningar; hur definierar verksamma pedagoger begreppet estetiska uttrycksformer, hur anvÀnder verksamma pedagoger estetiska uttrycksformer i sin undervisning samt hur uppmÀrksammar verksamma pedagoger de estetiska lÀrprocesserna? Genom vÄra semistrukturerade intervjuer fann vi att begreppet estetiska uttrycksformer definieras som praktiska moment dÀr motorik och sinne samspelar. Vi fann Àven att fritidspedagogerna lÀgger vikt vid elevernas sociala utveckling medan lÀrarna fokuserar pÄ kunskapsutvecklingen hos eleverna. En gemensam uppfattning hos de verksamma pedagogerna Àr att de estetiska uttrycksformerna fördelaktigt kan anvÀndas för att frÀmja de olika lÀrstilarna..

Syftet med detta arbete har varit att underso?ka la?rares och skolledares uppfattningar om va?rdet av daglig schemalagd fysisk aktivitet i skolan samt att underso?ka om samma grupper a?r intresserade av att info?ra ett sa?dant arbetssa?tt. I arbetet har en litteraturgenomga?ng av kunskapsla?get avseende effekter av fysisk aktivitet pa? ha?lsa och prestationer i teoretiska a?mnen fo?ljts upp med en enka?tunderso?kning om samma a?mne riktad till la?rare och skolla?rare i en kommun i va?stra Sverige. Litteraturgenomga?ngen har visat att det finns vetenskapligt sto?d fo?r att god fysisk prestationsfo?rma?ga a?r kopplat till goda prestationer i teoretiska a?mnen samt till ett gott ha?lsola?ge.

Detta arbete undersöker vad de lÀrare och elever som deltagit i undersökningen, har för uppfattningar angÄende respons pÄ elevers skriftliga arbeten inom svenskÀmnet. Undersökningen genomfördes pÄ en gymnasieskola i mellersta Sverige och inkluderade 41 informanter. Samtliga informanter intervjuades och elevernas och lÀrarnas uppfattningar jÀmfördes sedan med varandra i syfte att gestalta eventuella kontraster och likheter.      Undersökningen visar att det finns bÄde likheter och skillnader mellan lÀrarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons pÄ elevers skriftliga arbeten i svenskÀmnet. Sex av tio lÀrarinformanter nÀmnde exempelvis att respons pÄ den globala textnivÄn prioriteras i deras skrivundervisning men sju av tio elevinformanter anser att det Àr vanligt förekommande att lÀrarrespons prioriterar den lokala textnivÄn i elevtexter. Att det finns tydliga skillnader mellan lÀrarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons kan indikera att responsarbetet mellan lÀrarinformanterna och elevinformanterna bör vidareutvecklas ytterligare för att det ska vara givande för samtliga parter. .

Abstract Estetik som mÄl och medel -estetiskt verksamhet i en förskoleklass. Skrivet av Cecilia Linder och Sandra Thulin. Detta arbete bygger pÄ en kvalitativ undersökning i en förskoleklass. Vi har observerat sex av klassens aktiviteter och intervjuat tvÄ av pedagogerna ifrÄn verksamheten. DÀrigenom har vi funnit svaren pÄ vÄra frÄgestÀllningar: Hur ser den estetiska verksamheten ut nÀr den anvÀnds som mÄl respektive medel? Finns lek integrerad i den estetiska verksamheten? Hur synliggörs pedagogernas barn- och kunskapssyn i den estetiska verksamheten? Hur kopplar pedagogerna lÀroplanen till sitt arbete med estetisk verksamhet? Detta har vi kopplat samman med teorier och forskning kring Àmnet.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka förskolors arbete med de estetiskauttrycksformerna. För att fÄ svar pÄ syftet har följande frÄgestÀllningar stÀllts: ? Vad innebÀr de estetiska uttrycksformerna i förskolan för lÀraren?? Hur arbetar förskolor med de estetiska uttrycksformerna?? Vad finns det för tanke bakom arbetssÀttet/arbetssÀtten? Uppsatsen teoretiska remverk utgÄr frÄn Deweys och Vygotskijs tankar. Metoden somhar anvÀnts Àr kvalitativa öppna intervjuer. Det resultat som kom fram var att förskolorarbetar pÄ mÄnga olika sÀtt, det finns en tydlig tanke bakom dÀr barnens delaktighet Àren viktig del.